Basbelopp

Basbelopp är olika fastställda belopp som används för att beräkna olika gränser och nivåer av bland annat skatter, pensioner och socialförsäkringar. Dessa belopp justeras årligen för att reflektera inflationen och inkomstnivåerna i Sverige.

På denna sidan finns exempel på flera olika saker som basbeloppen används till: Här samlas massor med information om alla de tre olika basbeloppen, prisbasbeloppet, inkomstbasbeloppet och det förhöjda basbeloppet.

Allt om basbeloppen

• Prisbasbelopp: Prisbasbeloppet används för att beräkna olika förmåner och avgifter. Det påverkar bland annat sjukpenning, föräldrapenning, studiebidrag, garantipension och omvårdnadsbidrag. För 2024 var prisbasbeloppet 57 300 kr och för 2025 justerades det till 58 800 kronor.
• Inkomstbasbelopp: Inkomstbasbeloppet används för att beräkna den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension, samt för att beräkna räntan i pensionssystemet. Det räknas om med inkomstindex, som mäter den allmänna löneutvecklingen. För 2024 var inkomstbasbeloppet 76 200 kr men det rediverades 2025 till 80 600 kronor.
• Förhöjt prisbasbelopp: Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av tilläggspensionspoäng för dem som får pension enligt det gamla systemet. För 2024 var det 58 500 kr vilket ändrades till 60 000 kronor för 2025.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet (PBB), som är på 58 800 kr för 2025, är en summa som används för att beräkna och sätta nivåerna för exempelvis jobbskatteavdraget, pensioner och offentliga ersättningar som sjuk- och föräldrapenning.

Prisbasbeloppet, som tidigare kallades bara basbelopp, bestäms av regeringen en gång per år och ska spegla prisutvecklingen i samhället i stort.

Prisbasbeloppet används inom flera områden:

• Socialförsäkringar: Prisbasbeloppet påverkar ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och garantipension. Höjningen av prisbasbeloppet gör att taken i dessa ersättningar höjs, då de räknas utifrån prisbasbeloppet. Till exempel höjs garantiersättningen i sjukersättningen och den maximala inkomstrelaterade sjukersättningen.
• Pensionsgrundande inkomst (PGI): Prisbasbeloppet används för att beräkna den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Detta är en central faktor i pensionssystemet.
• Tilläggspensionspoäng: För dem som får pension enligt det gamla pensionssystemet används det förhöjda prisbasbeloppet (som är baserat på prisbasbeloppet) för att beräkna tilläggspensionspoäng. Dessa poäng påverkar den totala pensionen.

I korthet är prisbasbeloppet en nyckelkomponent i det svenska pensionssystemet och påverkar flera viktiga ekonomiska aspekter för medborgarna.

Inkomstbasbeloppet

Inkomstbas­beloppet (IBB), som är på 80 600 kr för 2025, används för att beräkna flera olika förmåner och avgifter inom det svenska pensionssystemet. Här är några av de viktigaste användningsområdena:

• Högsta pensionsgrundande inkomst: Inkomstbasbeloppet är grunden för att beräkna den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Detta påverkar hur mycket pension du kan få baserat på din inkomst.
• Ränta i pensionssystemet: Inkomstbasbeloppet används också för att beräkna räntan i det svenska pensionssystemet. Detta är en viktig faktor som påverkar hur din pension växer över tid.
• Tilläggspensionspoäng: För dem som får pension enligt det gamla pensionssystemet används det förhöjda prisbasbeloppet (som är baserat på inkomstbasbeloppet) för att beräkna tilläggspensionspoäng. Dessa poäng påverkar den totala pensionen.
• Socialförsäkringar: Inkomstbasbeloppet påverkar även olika socialförsäkringar, såsom sjukpenning, föräldrapenning och garantipension. Det används för att fastställa taket för dessa ersättningar.

Sammanfattningsvis är inkomstbasbeloppet en central faktor i det svenska pensionssystemet och påverkar flera viktiga ekonomiska aspekter för medborgarna .

Förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet, som är på 60 000 kr för 2025, (tidigare kallat enbart förhöjt basbelopp) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken. De olika basbeloppen används bland annat för beräkning av pensions- och försäkringsförmåner och våra medlems- och serviceavgifter. Det är ett viktigt mått som påverkar flera aspekter av det svenska samhället:

• Pensionsgrundande inkomst (PGI): Det förhöjda prisbasbeloppet används för att beräkna den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Detta är en central faktor i pensionssystemet.
• Inkomstgrundande belopp (IGB): Inkomstbasbeloppet påverkar även beräkningen av räntan i pensionssystemet. Det är ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.
• Socialförsäkringar: Prisbasbeloppet används inom socialförsäkringen för att beräkna ersättningar såsom sjukpenning, föräldrapenning och garantipension. Höjningen av prisbasbeloppet gör att taket för dessa ersättningar höjs, vilket är viktigt för att säkerställa ekonomisk trygghet för medborgarna.

Avslutningsvis är det förhöjda prisbasbeloppet en viktig del i det svenska pensionssystemet och påverkar många olika ekonomiska belopp för befolkningen.

Beräkning av basbeloppen

Enligt nuvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken utgår beräkningen av prisbasbeloppet (tidigare benämnt bara basbeloppet) från bastalet 36 396 kr, som är grundläggande för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastalet multipliceras årligen med ett jämförelsetal som representerar förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det år som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Inkomstbasbeloppet och det Förhöjda prisbasbeloppet beror till viss del av prisbasbeloppet.

Prisbasbeloppet är den viktigaste referenspunkten för olika sociala förmåner och bidrag i Sverige, och det justeras regelbundet för att återspegla förändringar i det ekonomiska klimatet.

Allt intressant om basbeloppen

Här hittar du allt viktigt om alla de olika basbeloppen men även en del lustiga och lärorikt basbelopp.